Blindtarm

Människans tarmsystem med blindtarmen nere till vänster i bild – matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, tunntarm, blindtarm, maskformiga bihanget, tjocktarm, rektum och anus.
Blindtarmen markerad i rosa.

Blindtarmen, caecum eller cecum (latin för "blind"), är en blint avslutande utbuktning av tarmen. Den ser ut på olika sätt hos olika djurarter.[1] Hos människan återfinns den vanligen i den nedre, högra delen av buken, och avslutas av blindtarmsbihanget (appendix vermiformis). Inflammation i bihanget kallas appendicit och i dagligt tal ofta "blindtarmsinflammation".

Blindtarm och bihang

Människans blindtarm är den första, cirka 10[2] cm långa delen av tjocktarmen (intestinum crassum). Efter blindtarmen fortsätter tarmsystemet i tjocktarmen (colon). Den mänskliga blindtarmen slutar blint nedåt, med ett mindre utskott som kallas blindtarmsbihanget eller blindtarmens maskformiga bihang[3] (appendix vermiformis, 'maskformigt bihang').[1]

Blindtarmsbihanget är cirka 1 cm brett och 10 cm långt,[4] men längden kan variera mellan 5 och 15 cm.[2] Hos människan är inte bihangets funktion tydligt klarlagd, men aktuella hypoteser säger att det fungerar som en reservoar för bakterier som kan komma till användning när den övriga tarmens bakterieflora skadas.[1]

I bihanget hos primater, gnagare och hardjur finns lymfvävnad,[1] där bland annat B-lymfocyter utvecklas och producerar antikroppar. B-lymfocyter utvecklas hos människan däremot huvudsakligen i andra delar av kroppen, vilket innebär att bihanget inte har någon avgörande betydelse för det lymfatiska systemet.[källa behövs]

Hos fåglar finns oftast två små blindtarmar på tjocktarmen, medan kräldjur har en blindtarm. De flesta benfiskar har en mängd korta blindtarmar (pylorusbihang) som sitter i en krans mellan magsäcken och tarmen.[1]

Inflammation

Huvudartikel: Blindtarmsinflammation

Inflammation i det maskformiga bihanget, appendicit – som ofta oegentligt kallas för "blindtarmsinflammation",[1][4] drabbar cirka 7–8 procent av den svenska befolkningen.

I de flesta fall av appendicit opereras bihanget bort. Ofta ges preoperativ antibiotikabehandling.[5]

Källor

  1. ^ [a b c d e f] "blindtarm". NE.se. Läst 27 november 2014.
  2. ^ [a b] Numers, Herman von (2013-12-08): "Blindtarmsinflammation (appendicit)". Yle.fi. Läst 27 november 2014.
  3. ^ "Matsmältningsorganen". 1177.se. Läst 27 november 2014.
  4. ^ [a b] "Blindtarmsinflammation". Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. 1177.se. Läst 27 november 2014.
  5. ^ Wikstren, Åsa (2012-07-03): "Blindtarm botas med antibiotika". Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dagensmedicin.se. Läst 27 november 2014.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Blindtarm.
    Bilder & media
v  r
Bröstkorgens anatomi: mag- och tarmkanalen
Övre mag- och tarmkanalen
Sinus piriformis
Rugae · Gastric pits · Cardia/sfinkter · Fundus/körtlar · Corpus ventriculi  · Pylorus/körtlar/sfinkter · Antrum pylorus · Pylorus kanalen · Curvatura major · Curvatura minor · Incisura angularis
Nedre mag- och tarmkanalen
Tolvfingertarmen (Papilla Vateri, Papilla duodeni minor, Bulbus duodeni) · Flexura duodenojejunalis · Jejunum · Ileum (Terminala ileum) · Ileocecalvalvet · fortsättning (Villi, Mikrovilli, Lieberkühnska kryptor, Plicae circulares)
Maskformiga bihanget · Blindtarm · Colon (Colon ascendens, Höger colonflexur, Colon transversum, Vänster colonflexur, Colon descendens, Colon sigmoideum) · fortsättning (Taenia coli, Haustra, Appendices epiploicae)
Rektum: Houstonvalv · Ampulla recti

Analkanalen: Linea pectinata

Anus: Inre analsfinktern · Yttre analsfinktern
GALT: Solitärfollikel, Peyerska plaque (M celler)